Att Sanrios otroligt söta katt Hello Kitty är populär är det inget snack om, Sanrios katt dyker upp lite varstans nu för tiden och nu har även superstjärnan Lady GaGa visat sin kärlek till den söta lilla med att göra ett photo shoot för att fira Hello Kittys 35 års jubileum. Hur vida man borde låta Lady GaGa göra detta eller inte låter jag vara osagt, populariteten för Kitty kan väl inte bli större än vad den redan är, förmodligen ett sätt för GaGa att försöka sticka ut… Ännu mer.

Vad tycker ni om Lady GaGa och att hon gör detta för världens mest kända katt?

Källa: GaGa Daily via Dark Diamond

Bandai Entertainment har gått ut med de glada nyheterna att man har licensierat den mäktiga Eureka 7 – Pocket full of Rainbows - och att man på AnimeNewsNetwork kommer att streama den anime som mynnade ut till att bli filmen, Eureka 7. Tillkännagivandet gav man under det stundande AnimeExpo. Filmen kommer att dyka upp på närmare 400 biografer och den officiella hemsidan för filmen har redan öppnat. Om serien kommer att streamas även i våran region vågar jag inte förutspå, men tror dock inte det.

Jag tycker att Eureka 7 är en av de bästa serier som sett dagens ljus och hade väldigt stora förväntningar på filmen, jag kan inte på något sätt säga att filmen lever upp till serien, det är nog omöjligt, men den är inte dålig för det, utan tvärt om. Det visuella har fått sig ett lyft i Pocket full of Rainbows och något som var otroligt väsentligt för att filmen faktiskt skulle fungera, i mitt tycke. Storyn har man gjort om, men har samma grundpelare som i serien, den att Eureka är nyckeln och sänd till jorden för att analysera och läsa av människors beteende så att Image/EIZO ska hitta människors svagheter och på så vis kunna utplåna dem. Vi får alltså följa alla de gamla karaktärerna igen, fast i filmen ur en helt annan vinkel och med helt andra förutsättningar. Det hela blir helt enkelt sjukt bra, om än lite krångligt om man inte sett serien.

Jag rekommenderar serien och filmen till alla som faktiskt är intresserad av Anime, eller manga för den delen. Se dem, ni kommer inte att bli besvikna.

Källa: ANN

Jag vet inte hur många det är där ute som sett den fantastiska Eureka Seven och inte. Det är hur som helst en av mina favoriter och en serie som jag anser att alla bör se, mecha-fan eller inte, då den faktiskt inte enbart är en action anime utan även väldigt gripande och har en fantastiska romantisk saga inbakad i det hela. Jag kom över denna fantastiska AMV för några dagar sedan och tycker att det är något alla bör kolla in.

Har ni sett Eureka Seven? Vad tycker ni?

Famitsu.com har nyligen gått ut med nyheten om att det kommer släppas tre nya romantiska visual novels till PSP. Spelen det handlar om är:

Memories off 6~T-wave~- ett spel som är planerat till 28 mars och kommer kosta runt 500:- Det andra spelet ut är Like Life Every Hour, ett spel som är desamma som dök upp till PS2 och PC tidigare. Sist men inte minst är det Little Busters Converted Edition som kommer att få sig en PSP remake.

Ytterligare tre anledningar varför jag gråter blod varenda gång jag tänker tanken på att jag faktiskt inte äger en PSP och kan ta del av alla de fantastiska spel som faktiskt dyker upp till de små spelkonsolerna. Jag ska inte säga att jag vet mycket om dessa tre spel, men likväl intresserar de mig. Känner ni att ni vill läsa lite mer om spelen och vad de handlar om kan ni surfa över till Akibanana.

Med en laptop i knäet, hörlurar i öronen, folk som springer och ett ständigt lördagsliv har jag tagit mig igenom filmen The Place Promised in Our Early Days. Förutsättningarna för att göra filmen rättvis var självklart inte de bästa, men då jag har sett filmen tidigare visste jag vad jag kunde vänta mig. Men att då sitta här, två timmar senare, med tårarna rinnande ur ögonen, gåshuden fortfarande skavande på armarna så måste jag nog erkänna att det här är en av de bästa filmupplevelserna jag någonsin haft i hela mitt liv.

Alla som har sett filmen vet att Makoto Shinkai är en mästare då det handlar om det visuella, det som får oss att fastna i skärmen eller tv’n. Makoto kastar ut den osynliga armen som grabbar tag i kragen på tittaren, drar honom in i den värld som han skapat åt oss, så att vi får följa hans historier så nära som det bara går. Mitt hjärta må vara svagt för kärlekshistorier, men Makoto lyckas med det sällsynta i att få mig i tårar och det vill jag öppet tacka honom för. Tack!

Handling:
Takuya Shirakawa och Hiroki Fujisawa är två ganska olika personer, men de har två saker gemensamt. De har båda samma dröm om att bygga ett plan och ta sig till det mystiska torn som reser sig högt upp i skyn och de är båda förtjusta i den vackra Sayuri Sawatari. De båda visar inte sin kärlek till Sayuri mer än som vänskap och de tar en dag med sig Sayuri till deras planbygge och beskriver deras dröm för henne, de säger att då de är klara med sitt plan ska de ta med sig henne till tornet och avslöja dess hemlighet. Något som Takuya och Hiroki inte vet är det att Sayuri varje dag, varje natt drömmer om detta torn och innerst inne känner till dess hemligheter.

En dag försvinner Sayuri, spårlöst, något som gör att Takuya och Hiroki även de går skilda vägar då det inte går att uppfylla den dröm som de har tillsammans om inte Sayuri kan vara tillsammans med dem. Sayuri har mystiskt somnat in och vandrar i en ändlös dröm, förd till ett sjukhus i Tokyo försvinner hon från sina vänner under tre års tid för bättre behandling. Takuya och Hiroki får en dag reda på att Sayuri ligger i koma och gör då allt för att återigen väcka henne för att på nytt uppfylla den dröm som de tre hade tillsammans att avslöja tornets hemligheter. Vad man dock inte vet är att hennes drömmar och koma är relaterat till tornet och den kraft som rör sig där i kring.

I en värld där ett nytt krig är på väg att bryta ut får vi följa tre personers väg från deras ungdom där drömmar skapas, tills några år senare, då drömmar har gått i kras, men tro inte att man skall ge upp en dröm, enbart för att chansen har gått en ur händerna en gång.

…

När man följer Takuya och Hiroki i filmen så bjuds man in i deras värld och vilka de är som personer, något som slår en är det att man aldrig i filmen, förutom en gång, får följa med karaktärerna in i deras hem, hur de har det då man inte är i skolan eller bygger på det plan som ska uppfylla deras högsta drömmar. Något som också är återkommande är att någon av karaktärerna skjuter pilbåge, vilket gör att man genast känner igen en Makoto film, och det fantastiska sätt som filmerna är animerad på, och då främst miljöer och himmelen i synnerhet. Karaktärsdesignen av Ushio Tazawa är riktigt bra, och lämnar plats åt det magiska i det som är så mäktigt i alla Makotos filmer, just miljön.

Makoto lyckas också med det som många serier eller filmer brister på, att fånga in sekvensernas känslor med fantastisk musik och ett exempel på det är den fantastiska Kimi No Koe av Ai Kawashima, en låt som på egen hand kan få lyssnaren i tårar.

Hur vida det här är en film som alla som faktiskt ser på anime gillar vet jag inte, men jag är nästan säker på att filmen absolut inte skulle gå någon obemärkt förbi, och jag tycker att det är en film som alla borde se, vare sig man ser på anime i vanliga fall eller inte, och jag lovar er också att filmen inte ramlar in i ramen av filmer gjord till en yngre publik, vilka inte någon av Makoto’s filmer är.

Jag är mycket förälskad i den här filmen men denna text gör inte filmen det minsta rättvis, men jag hoppas att åtminstone någon där ute faller för trycket och tittar igenom den här filmen, 91 minuter ren visuell njutning.

Betyg: 10/10 – Mästerverk

hoppas man kan bli möjligt i Japan. I alla fall om man får tro de personer som håller på att samla in namn till en lista som skall skickas till regeringen, just nu är man uppe i 530 personer som har skrivit på, målet är 1 miljon namn. Lagförslaget ligger under “mänskliga rättigheter” och låter såhär:

“We’ve no interest in the 3D. If we could, we’d like to live in a 2D world. However, with current technology, this is not possible. So at the very least, can we have marriage to 2D characters legally recognised? If this were to come to pass, I intend to marry Asahina Mikuru.”

Haha, jag är faktiskt inte förvånad. För kärleken till sina 2D figurer verkar ha gått hur långt som helst i Japan, och senast förra veckan hade en kvinna blivit polisanmäld för att ha dödad sin mans karaktär i spelet Maple Story. Hur som helst tycker jag att det är otroligt underhållande, om de kommer nå målet med 1 miljon namn är svårt att säga, troligtvis kommer de lyckas, fast om det sen går igenom hos regeringen är väl en annan fråga. Fast vad gör väl det, personerna i fråga har fått sagt sitt och vi andra har fått oss ett gott skratt!!

Källa: Sankakucomplex via DannyChoo

Jag är en av de personer som verkligen älskar animen One Piece, jag kan inte erinra mig att jag har sett någon anime som berör mig så mycket (bortsett från mina yngre dagar då jag var fullkomligt galen i Silver fang), serien har allt jag någonsin önskat mig av en anime. Den har grymma karaktärer, helt underbar story, och faktiskt fillers som går att gnata sig igenom. Men hur fan kommer det sig att jag aldrig har tagit mig tid till att köpa mangan, läsa den och faktiskt få följa serien som den skall vara i sin helhet.

Det var nått år sen nu jag verkligen tog mig tid, satt mig ner och såg igenom en stor del av de avsnitt som One Piece faktiskt har (långt över 300 nu), jag vet att jag redan då bestämde mig för att köpa mangan och läsa den, vilket jag aldrig har tagit mig för att göra. Jag tror att anledningen till att jag inte har köpt mangan är att jag har varit så nöjd över animen och det den har gett mig, jag är väl kanske rädd att jag inte skall tycka lika mycket om mangan som jag tycker om animen, även om det är som näst intill alla säger att, inget går upp emot mangan om det finns en anime adaption på serien.

Men jag satte mig ner förra veckan, redo att beställa lite manga, jag hade inga riktiga planer på vad jag skulle köpa, mer än att jag var ute efter något som jag inte hade börjat läsa, nått nytt. Jag började med att välja ut Monster vol1, jag har hört att den skall vara grym (fast animen gjorde mig inte så jätte intresserad direkt), men jag beställde den ändå. Sen kom jag fram till att jag kan inte nöja mig med en enda manga. Så jag beslutade mig helt enkelt för att välja den manga som jag tror och nästan vet att jag kommer älska mest av alla de serier som jag läser eller planerar att läsa, över två års velande för 98:- manga, helt sjukt, för jag vet att jag kommer att älska den, lika mycket som jag älskar den fantastiska animen.

Ett steg på vägen, bara 40 kvar nu, kanske ännu fler den dagen jag själv läser volym 41 som serien är uppe i nu!

Pst, jag käper den engelska mangan, orkar inte med de vansinnigt fjantiga svenska dialogerna, heller inte att Luffy heter Ruffy, och Zoro ibland Zolo, vafan!

Andra åsikter om Anime, manga, One Piece, Kärlek, Serie, Japan, Pirater, Pirat, Bok

En serie som många har väntat på är uppföljaren till den omåttligt populära serien Clannad, en serie som jag själv faktiskt inte har sett, några avsnitt är allt jag kan skryta med att ha sett och har därför inte mycket alls att säga om just den här serien, mer en att jag vet att den är mycket populär. Och nu är trailern till uppföljaren Clannad Afterstory som sagt tillgänglig.

Trailern ser mycket lockande ut och det här är en serie som jag väldigt gärna vill se, men eftersom jag inte har sett föregångaren så känns det bara dumt att ge sig på denna, jag ska kolla genom mitt animeschema och se om jag kanske kan klämma in Clannad där och komma ikapp så jag faktiskt kan ta mig en titt på den här serien då den kommer.

Andra åsikter om Anime, Serie, Clannad, Afterstory, Japan, Manga, Uppföljare, Romans, Kärlek

Mitt endlösa sökande på youtube tar aldrig slut, och idag hittade jag en låt med Yutaka Ozaki som fick håret på hela min kropp att resa sig, jag är barnsligt förälskad i dessa otroliga kärleksballader. Yutaka Ozaki dog tragisk 25 april 1992, endast 27 år gammal.

Lyssna och Njut!

Andra åsikter om Musik, Japan, Ballad, Kärlek, Yutaka Ozaki, Youtube